Hur många timmar per dag ska man plugga? Forskningen om kvalitet vs kvantitet

"Hur många timmar pluggar du per dag?" är en av de vanligaste frågorna studenter ställer varandra. Den är också ganska missvisande, för antalet timmar säger förvånansvärt lite om resultatet. Här går vi igenom vad forskningen faktiskt visar om studietid, var taket för koncentrerat arbete går, och varför två studenter kan plugga lika många timmar och få helt olika betyg.

Det korta svaret

För en heltidsstudent på högskolenivå: räkna med 3 till 5 timmar aktivt eget arbete per dag utöver föreläsningar och seminarier, fördelat på flera pass, fem eller sex dagar i veckan. Heltidsstudier i Sverige är dimensionerade som ett heltidsjobb, ungefär 40 timmar i veckan inklusive undervisning. Men de timmarna är bara värda något om de fylls med rätt sorts arbete. Det är hela poängen med den här artikeln.

Varför timmar är fel mätvärde

Forskningsöversikten av Dunlosky med kollegor (2013) rangordnade studietekniker efter effekt, och resultatet är obekvämt för alla som räknar timmar. Teknikerna studenter använder mest, alltså omläsning och överstrykning, hamnade i botten. Självtestning och utspridd repetition hamnade i toppen. Tio timmars omläsning kan alltså ge sämre resultat än tre timmars aktiv självtestning.

Det stämmer med vad vi ser i data från studieplattformar, inklusive vår egen. Det som skiljer studenter som lyckas är inte total tid i appen, utan hur snabbt de börjar aktivt besvara frågor om sitt material istället för att bara läsa det. Aktivitet slår närvaro.

Koncentration har ett tak

Studier av djup koncentration, från Ericssons forskning om deliberate practice och framåt, landar gång på gång i ungefär samma sak: även tränade personer klarar runt 3 till 4 timmar riktigt fokuserat arbete per dag innan kvaliteten faller brant. Allt därutöver blir i praktiken lågintensiv tid. Du sitter vid boken, men det fastnar inte mycket.

Vad betyder det i praktiken? Lägg dina svåraste uppgifter (problemlösning, nytt material, självtestning) på 2 eller 3 pass när du är som piggast, och lägg lättare arbete (renskrivning, repetition av säkert material, administration) på resten. Jobba i intervall, till exempel med pomodorotekniken, och ta pauserna på riktigt.

En rimlig dagsbudget

Lägg märke till raden för lugna perioder. En timme om dagen, varje dag, slår tolv timmar dagen före tentan. Det beror på spacing-effekten: utspridd repetition ger mycket bättre långtidsminne än allt på en gång (Cepeda med kollegor 2006). Läs mer i vår guide om spaced repetition.

Sömnen är en del av pluggandet

Minnet konsolideras när du sover. Att byta en timmes sömn mot en timmes nattplugg är därför oftast en förlustaffär. Du lägger till svag inlärningstid och tar bort konsolideringstid. Sex timmars sömn eller mindre inför en tenta försämrar både minne och problemlösning mätbart. Om schemat tvingar dig att välja, välj sömnen.

Så höjer du kvaliteten på timmarna du redan har

Istället för att lägga till timmar: gör de befintliga aktiva. Förvandla anteckningar och kurslitteratur till frågor och förhör dig själv. Det är kärnan i active recall, den teknik som har starkast stöd i forskningen. Med Memmo kan du ladda upp ditt kursmaterial och få quiz och flashcards genererade automatiskt, så att en timmes plugg blir en timmes träning istället för en timmes läsning. Bygg sedan in det i en veckorutin med vår guide till en hållbar studieplan.

Vanliga frågor

Räcker det att plugga 2 timmar om dagen?

Under lugna kursperioder, ja, om timmarna är aktiva (självtestning, problemlösning) och du pluggar varje dag. Inför tentor behöver de flesta öka till 4 till 6 timmar, men fördelat över flera veckor snarare än koncentrerat till sista dagarna.

Är det bättre att plugga på morgonen eller kvällen?

Forskningen ger inget tydligt svar. Det viktiga är att lägga de svåraste passen när just du är som piggast, och att inte plugga så sent att det stjäl sömn. Att det blir av regelbundet spelar större roll än klockslaget.

Hur många timmar pluggar toppstudenter?

Ofta färre än man tror, men mer aktivt. Mönstret i forskningen är att högpresterande studenter använder självtestning och utspridd repetition i högre grad, inte att de sitter flest timmar.