2026-07-12
Att kugga en tenta känns tungt. Samtidigt är det en av de vanligaste sakerna som händer i studentlivet. På många utbildningar ligger andelen underkända på enskilda tentor på 30 till 50 procent. En omtenta betyder alltså inte att du inte hör hemma på utbildningen. Det är ett omtag med bättre förutsättningar, för nu vet du exakt hur tentan ser ut och du har facit på vad som inte funkade.
Den här guiden handlar om hur du använder det övertaget istället för att göra om samma plugg en gång till och hoppas på ett annat resultat.
Det viktigaste du kan göra händer innan du öppnar en enda bok: begär ut din rättade tenta (det har du rätt till som student) och gå igenom den fråga för fråga. Sortera dina poängtapp i tre högar:
| Typ av tapp | Kännetecken | Åtgärd |
|---|---|---|
| Kunskapsluckor | Du kunde inte innehållet | Rikta pluggat mot exakt de områdena |
| Tillämpningsproblem | Du kunde teorin men löste inte uppgiften | Träna på uppgifter, inte på läsning |
| Slarv och tidsbrist | Du kunde, men hann inte eller misstolkade frågan | Träna med tidtagning, läs frågorna två gånger |
De flesta som kuggar blandar ihop högarna och drar slutsatsen att de måste läsa mer. Men om ditt problem var tillämpning eller tid hjälper mer läsning nästan ingenting.
Inför en omtenta är det lockande att börja om från kapitel ett. Gör inte det. Du kan redan en stor del av kursen, och poängen som fällde dig satt i specifika områden. Lista kursens moment, sätt en siffra på hur säker du är på varje del (1 till 5), och lägg 80 procent av tiden på allt som ligger på 3 eller lägre. Det känns obekvämt, för det är trevligare att repetera det man redan kan. Just det obehaget är ett tecken på att du pluggar rätt saker.
Forskningen om testeffekten (Roediger & Karpicke 2006) visar att självtestning ger mycket bättre retention än omläsning. Och inför en omtenta finns inget mer träffsäkert testmaterial än gamla tentor. Skriv minst två stycken under realistiska förhållanden: med tidtagning, utan anteckningar, hela tentan i ett svep. Rätta hårt. Vi har samlat tips om hur du hittar och pluggar med gamla tentor, och i Memmos arkiv finns tusentals extentor från svenska universitet, sökbara per kurs.
Har du få gamla tentor att tillgå? Ladda upp föreläsningsanteckningar och kursmaterial i Memmo och generera quizfrågor. Det viktiga är inte var frågorna kommer ifrån, utan att du tränar på att plocka fram kunskapen istället för att titta på den. Läs mer om active recall.
Räkna ut hur många dagar du har, boka in dina två eller tre provtentor först (sista veckan), och fördela svaghetsområdena på dagarna innan. Korta återkommande pass med spaced repetition slår ett desperat maraton sista helgen, särskilt eftersom du redan har en grund att bygga på. En rimlig studieplan för en omtenta är ofta 2 till 4 veckor med en timme eller två om dagen, inte fyra dagars panik.
Många skjuter upp omtentapluggen för att själva kursen påminner om misslyckandet. Det är mänskligt, och det är dyrt. Två saker hjälper. Först: tänk om. En omtenta är en andra chans med facit i hand, inte en bestraffning. Sen: börja smått. Ett 25-minuterspass med pomodorotekniken idag slår en perfekt plan som startar "på måndag". Och kämpar du med nerverna inför själva tentadagen har vi en egen guide om tentaångest.
Det varierar mellan lärosäten och kurser, men i Sverige är normen generös. Ofta minst fem tillfällen, ibland obegränsat. Kolla kursplanen. Vissa moment med begränsade platser, som labbar och VFU, kan ha hårdare regler.
För en typisk kurs där du redan varit igenom materialet räcker ofta 2 till 4 veckor med regelbundna pass. Nyckeln är att börja med analysen av din gamla tenta direkt, så att tiden läggs på rätt saker.
Nej. På svenska lärosäten ersätter ett godkänt omtentaresultat det underkända. Det syns inte i examensbeviset att det var en omtenta.
Memmo är en studieplattform som hjälper dig att plugga smartare och få bättre betyg. Testa gratis idag.
