Plugga med adhd eller dyslexi: studieteknik och stöd som fungerar

Universitetsstudier ställer höga krav på precis de funktioner som är svåra vid adhd och dyslexi: att själv strukturera veckor utan yttre deadlines, att läsa stora mängder text, och att hålla igång ett långt arbete utan omedelbar återkoppling. Det gör att många som klarade gymnasiet bra kör fast först på högskolan.

Det handlar sällan om förmåga. Det handlar om att standardmetoden, alltså att läsa mycket text under lång tid på egen hand, är den sämsta möjliga uppläggningen för just de här förutsättningarna. Med andra arbetssätt och rätt stöd ser bilden helt annorlunda ut.

Först: sök det pedagogiska stödet

Alla svenska lärosäten har en samordnare för pedagogiskt stöd. Stödet är kostnadsfritt och kräver att du visar ett intyg på varaktig funktionsnedsättning, till exempel en utredning eller ett läkarintyg. Det vanligaste misstaget är att vänta tills det gått illa på en tenta. Ansök i god tid före terminsstart, eftersom vissa anpassningar behöver beslutas innan tentaanmälan stänger.

Vanliga anpassningar:

Förlängd skrivtid på tentor, ofta 50 procent extra. Tenta i mindre grupp eller enskilt rum. Anteckningsstöd, alltså att en kurskamrat får ersättning för att dela sina anteckningar. Talböcker via Legimus, som ger dig kurslitteraturen inläst. Mentorsstöd, alltså regelbundna träffar där någon hjälper dig planera veckan. Och i vissa fall alternativ examinationsform, till exempel muntlig tenta i stället för skriftlig.

Anpassningar sänker aldrig kunskapskraven. De tar bort hinder som inte har med ämnet att göra.

Strategier vid adhd

Externalisera allt

Lita inte på arbetsminnet för planering. Allt som ska hända ska finnas utanför huvudet: kalender med tider, inte bara datum, en lista med nästa konkreta handling per kurs, och påminnelser som går av när något ska påbörjas, inte när det ska vara klart.

Korta pass med tydliga slut

Ett tvåtimmarspass utan struktur blir sällan två timmars arbete. 25 minuter med timer och paus efteråt är mycket lättare att komma igång med, se pomodorotekniken. Många upplever att 15 minuter fungerar bättre i början, och det är helt i sin ordning.

Kör aktivt, aldrig passivt

Passiv läsning gör det extra lätt att glida iväg. Skriv frågor i marginalen, svara på dem, säg svaren högt. Aktiva metoder ger ständig återkoppling, och det är just återkopplingen som håller uppmärksamheten kvar. Se active recall och blurting-metoden.

Använd body doubling

Att plugga i sällskap av någon annan som också jobbar, i biblioteket eller över video, gör enorm skillnad för många. Det är inte samarbete, bara sällskap, och det ersätter den yttre struktur som saknas hemma.

Bygg rutiner runt starten

Samma plats, samma tid, samma första handling. Ju mer av starten som är automatiserad, desto mindre beslutskraft går åt innan arbetet ens har börjat. Mer om det i vår text om prokrastinering.

Strategier vid dyslexi

Lyssna i stället för att läsa, eller gör båda

Registrera dig hos biblioteket för Legimus, Myndigheten för tillgängliga mediers tjänst, och få kurslitteraturen som talbok. Att lyssna och följa med i texten samtidigt ger många både snabbare läsning och bättre förståelse än något av alternativen ensamt.

Låt tekniken göra grovjobbet

Talsyntes som läser upp artiklar och pdf:er, rättstavningsstöd som är byggt för dyslexi, och diktering i stället för att skriva. Det här är standardverktyg idag och något du har rätt att använda även vid examination, efter beslut om anpassning.

Läs strategiskt, inte linjärt

Läs aldrig ett kapitel från första till sista sidan i ett svep. Börja med rubriker, sammanfattning och frågorna i slutet, och läs sedan riktat efter svaren. Det minskar textmängden dramatiskt utan att du tappar innehållet. Vår guide till akademiska texter går igenom hur.

Skriv i två separata steg

Att formulera innehåll och att stava rätt drar från samma resurser. Skriv först allt innehåll utan att bry dig alls om stavning och meningsbyggnad, och gör språket i ett helt eget pass efteråt. Att göra båda samtidigt är det som gör skrivandet oöverstigligt.

Anteckningar som fungerar för båda

Långa löpande anteckningar under föreläsning är svårt vid både adhd och dyslexi, eftersom du måste lyssna, förstå och skriva samtidigt. Bättre alternativ: spela in föreläsningen om läraren tillåter det, anteckna bara nyckelord under passet, och bygg strukturen efteråt när du kan pausa. Cornell-metoden passar bra för den efterbearbetningen, och mind maps passar den som tänker bättre i bilder än i punktlistor. Se även anteckningar på föreläsningar.

Här är AI-verktyg faktiskt användbara: att ladda upp en inspelning eller ett kompendium i Memmo och få tillbaka en sammanfattning, frågor eller en uppläst version tar bort mycket av det mekaniska arbetet, så att energin räcker till att förstå innehållet i stället.

Om du inte har någon diagnos

Många får sina svårigheter bekräftade först på högskolan. Studenthälsan är rätt första kontakt: de kan bedöma läget, hänvisa vidare till utredning, och ge stöd under tiden. Utredningar tar tid, så börja tidigt om du misstänker något. Under tiden är alla strategier ovan fria att använda, inget av dem kräver en diagnos.

Vanliga frågor

Måste jag berätta för läraren att jag har adhd eller dyslexi?

Nej. Du kontaktar samordnaren för pedagogiskt stöd, och läraren får bara veta vilka anpassningar som gäller, inte varför. Diagnosen är dina uppgifter.

Får jag använda talsyntes och rättstavning på tentan?

Ofta ja, men det kräver ett beslut om anpassning i förväg. Ansök i god tid, gärna vid terminsstart, eftersom besluten inte fattas dagarna före tentan.

Gäller anpassningarna på alla lärosäten?

Rätten att söka stöd finns överallt, men besluten fattas lokalt och följer inte automatiskt med vid byte av lärosäte. Kontakta samordnaren på det nya lärosätet i god tid före terminsstart.

Hjälper längre skrivtid verkligen?

För många är det den enskilt viktigaste anpassningen, särskilt vid dyslexi där själva läsningen av tentafrågorna tar mer tid. Anpassningen ger dig tid att visa vad du kan, kraven är desamma.